Här igen !

Tittar jag in ännu en gång, tyvärr blir det inte så ofta jag skriver.
Men nu behöver jag skriva av mig lite igen !

Jag har aldrig levt i ett tvåsamhetsförhållande och idag vet jag inte om det är värt att göra det heller.
Det ska ju bara snackas en himla massa skit om varandra och ingen vågar stå upp för vad den tycker och tänker. Är tydligen så himla lätt att säga "jag har hört detta" och sen sprida ut det innan man ens har frågat personerna ifråga om hur det ligger till.

Kan inte förstå hur våra turister tycker att vi är ärliga, huga huga.... Vill påstå att det finns inte många som är detta. Finns betydligt mycket mer personer som älskar att såra och sabba för varandra. Och än värre, hitta på saker om varandra.

Vet att dom som snackar mest dynga är ju tyvärr dom som mår sämst och har inget eget liv. Eller vågar inte ta tag i sitt egna liv. På någe vis mår dom tyvärr bättre av att sprida sin skit över allt.
Det som skrämmer mig mer är att om personer hör något så tar dom för givett att det är så, brrrr...

Ibland önskar jag att jag kunde spela in saker och lägga ut det på nätet så att folk fick se och höra hur korkade en del är.

Vart tog den goda grannsämjan vägen och vart tog det goda hjärtat vägen i folk ?

Ja ja. Kan ju inte räkna med något annat.
Såg lite på debbat igår. Kommer ju inte ihåg vad folk heter på tv, men det fanns en eldsjäl igår som ville ta tag i barnfattigdomen och vad gör folk då. Dom komenterar med att ju mer jobb ju bättre för barna. Skrattretande. Det har ju för faan inget med jobbet att göra. Kan ta ett exempel. Är du ensamstående med två barm jobbar arslett av dig, lagar mat sent på kvällen, tvättar, städar och ser till att barna gör sina läxor. Vad händer där ?

Jo. Som ensamstående blir det lite sämra mat eftersom tiden inte räcker till. Sen ska man ha en bil för att kunna ta sig själv och barna till platser, oj den var tydligen inte gratis. Men hallå det kostar ju tydligen pengar att komma någonstanns också. Oj oj. Måste nog flytta för att hyran är så hög. Vad händer då, jo barna får ju dela rum med mig för att jag ska få ner hyran. Ja ja. Inte så farligt. Jaha ja, det var skriskor i skolan på fredag, ok. Bara att köpa skriskor då och två par plus hjälmar och skydd. Hmmmm... Kanske ska bo i tält istället. Då blir det ju mer pengar över till barna så dom kan få allt annat som dom andra har.

Sammanfattat: Lite över 40 år på pappret, två barn, jobbar som en tok och kroppen börjar redan strejka och sen vill dom höja åldern för att gå i pansion.

Nää. Det hjälper tydligen inte mycket med att dra in på allt, kommer ändå inte ha råd med allt det fina jag vill ge barna och vad spelar det för roll ? Jag kommer ändå inte bli gammal om jag ska slita ut mig för att rika rikstadsmän ska ha högre löner.

Är det så här vi vill ha ett samhälle ?

Inte jag iallafall.... Därför älskar jag mina barn högre än något annat på denna jord.

Men jag skulle vilja uppleva tvåsamheten innan jag går bort.

Kram på er alla...

Fredag förmidda !!

Halloj igen !!

Sitter med kaffekoppen och tittar ut genom fönstret och svävar bort i tankarna och till en viss person. Skänker en varm kram till dig.

Varför är det som så att ju mer bekymmer jag får ju mer jobbar jag ?
Vad är jag igentligen rädd för ?
När jag nu tittar bakåt i tiden så ser jag ju att mina beskymmer idag är ju igentligen ingen mot vad mina beskymmer var för.
Men varför känns dom så mycket större och jobbigare idag, mot vad dom gjorde förr ?

Kan det vara så enkelt att idag har jag ett rent samvete och jobbar stenhårt med mig själv ?

En sak jag inte förstår, är att hur kan en person hitta på saker och ljuga så mycket för att försöka få andra personer att skaffa en falsk bild om någon !
Varför ??

Har ett exempel på en händelse !
Jag var i affärn i veckan och när jag kom ut därifrån så ramla det omkull en lite äldre dam på sin cykel och vad händer !
Ingen går fram och frågar hur det gick med henne eller ingen hjälpte henne !
Varför ?
Nu gick det ju bra med damen och hon klarade sig utan benbrott eller skador.
Tyvärr är det inte första gången jag ser en sån här händelse där ingen bryr sig !

Om jag får en fråga om hur jag mår eller hur jag har det, så givett vis talar jag ju om hur det är. Inte hur jag tror den som frågar vill höra.
Varför ens fråga en person om något när du inte ens bryr dig eller inte ens orkar lyssna ?

Det skrämmer mig att samhället är på väg att rasa samman utan att någon bryr sig.
Varför inte kolla upp saker själv ?
Hör jag en otrevlig sak om någon, givet vis frågar jag personen hur det ligger till med detta, ljuger sedan personen så syns det ju rätt snabb och sen är det ju upp till denne att ljuga för sig själv.

Men en sak har jag lärt mig och det är att sanningen den riktiga sanningen kommer ALLTID fram, förr eller senare. Då kan ju lögnaren stå där med sin skit och skämmas.
Att påstå att man har sagt en sak till någon för att dölja sina egna problem är svagt.

Var rak och ärlig. Tala om sanningen med en gång. Det blir så mycket enklare att tala om sanningen med en gång än att försöka få ihop sanningen efter ett tag !

Om du mår dåligt, be om stöd och hjälp istället för att grusa ner en annan person liv. En dag får jag ju ändå frågan om hur saker ligger till och jag har då ingen anledning att skydda dig ! Utan talar om HELA sanningen och har du möjlihet till en kaffe kan du få läsa om allt. Jag har sparat ALLA papper på ALLT.

Tänk på hur du själv vill bli behandlad och behandla sen andra som du själv vill bli bemött. Genom sanning eller genom en äcklig lögn. Det är ändå ditt egna liv som raseras den dagen allt kommer fram om du inte varit ärlig mot dig själv.

Nä, nu ska jag ner i tvättstugan !

Kram på er !!

Hejsan !

Hitta jag tillbaka hit igen !!
Har inte haft ork till att skriva på ett "litet" tag.
Fick inget prövningstillstånd på varken göta hovrätt eller högsta domstolen.
Så nu är det upp till systemet att ta tag i det, jag orkar inte mer.
För mig är hon luft.

Sitter och tittar ut genom köksfönstret och får inte för mig något.
Vad ska jag med all erfarenhet att göra ?
Vad jag än gör och tar mig till, så blir jag ändå nersparkad, känns det som. Men jag får ju mer erfarenheter om hur samhället, regler och paragrafer funkar.
Mitt i allt detta ska jag också försöka börja lita på folk, får jag skratta ?

Har lärt mig att den som tar tag i sitt liv och jobbar på med en förändring får ett rent helvete. Men man får många erfarenheter, hihihi..
Samma sak gäller när jag bett om hjälp så kan en myndighet inte ta parti, kan jag förstå. MEN att dom inte tar parti för att inte göra sig ovänner med någon part är ju sjukt, för hur dom än vänder och vrider på sina problem får dom en ovän i alla fall. Speciellt om man är anhörig. Då kan dom köra över en hur som hellst.

Nä. Att be om hjälp idag är bland det sämsta man kan göra, oavsett om det är en myndighet eller en person. Den som ber om något har ju tydligen en baktanke med det.

Allvarligt alltså, finns det inget samvete och vanligt förnuft kvar i samhället ?
Allt det jag haft med mitt jobb att göra under dessa sex år har gjort mig mycket tveksam till varför har vi olika myndigheter och vad har personerna som sitter på sina poster för erfarenheter ?

Jag är dyslektiker men att det finns folk på höga poster som inte ens läser papper dom får in, det gör mig riktigt förbannad, på ren svenska.
Om vi tittar tillbaka 15 år på samhället och tänker på hur det var då och hur det ser ut idag. Lägg sen på 15 år med den utveklingen vi haft.

VAD SER NI DÅ ????

Kram på er alla mina trogna läsare.
Ska försöka skriva lite oftare.

Ett brev till min....

Så här skrev ja till en i mitt jobb och detta är min vardag eller min syn på en liten lite del....

"Hejsan !!

Måste bara få ur mig en sak.
Det du och mor tycker jag saknar, ödmjukheten...
Ja du... Kan vi vända på det ett tag ????
Jag ska försöka förklara så gott jag kan på mitt sätt.
Jag har aldrig kännt mig älskad. Jag har heller aldrig kännt mig behövd.
Jag har aldig kännt en ärlig lycka,
Mina barn kom till för att jag var svag och dom har hm hm använt som ett vapen mot mig, jag ÄLSKAR mina barn över allt annat.
MEN....
Vet du hur hjärnsupstans känns ? Vet du hur kladdigt en människa kan bli ??? Kan du föreställa dig hur lite kraft det behövs för att skada ett skellet ?? Bara några frågor... Jag vet inte vad ödmjukhet är och kommer nog aldrig förstå det.
Men jag hoppas jag kan bli en bra människa en dag och att jag kan bli en bättre lyssnare..
Jag önskar bara att ni alla kunnde se en liten del av mitt gamla liv och kanske förstå mig och mina mardrömmar.
Detta har jag inte tagit upp med mor. Känner på något vis att jag kan prata med dig och lita på dig, vill bara att ni / du kanske kan tänka på att jag har levt ett liv som är värre än din hemskaste mardröm.
Har försökt att prata med psyk om vissa saker och hmmmm, dom vill jag ska ta tabletter för mina "problem"... Va ska jag säga...
Skrattretande.... Tyvärr ser jag ALLA liv lika. Inga undantag,mer än min familj...
Så snälla jag ber dig, försök att förstå det tar mycket mycket lång tid för mig att lita på någon och ännu mer tid att hitta eran ödmjukhet.. På mitt språk heter det respekt... Jag gör allr jag kan för att komma dit ni är....
Hoppas du kan förstå mig lite bättre...
Kram din bror Peter
P.S ses på juldagen D.S
"Så löd brevet och mina tankar "
Hur ser eratt liv ut ???

Saknaden

Hej !

Det har varit lite si och så med att skriva på min blogg det sista. Har lite för mycket runt om mig. Plus att nu har jag fått iväg en överklagan till högsta domstolen, inte för att dom brukar ta och ge prövningstillstånd när inte göta hovrätt gjort det. Men denna överklagan är på fyra sidor och det står med hur göta hovrätt har "missat" att läsa igenom överklagan.

Idag ska jag bli interjuvad på förmiddagen och kl 11.00 ska jag till kyrkan och titta på barnas julspel.

Ju mer jag tänker på livet ju mer blir min saknad större och större. Samtidigt som jag blir mer och mer rädd.

Jag kan ju alltid hoppas på att tomten är snäll mot mig i år. hi hi hi..

Men jag kan ju inte få det jag önskar mig mest av allt eftersom det ser ut som det gör. Men jag kan ju alltid önska mig en annorlunda situation. Kram.

När jag hade gjort min behandling fanns det inga problem, idag består livet av bara problem. En bra prövning i livet kan jag tycka. Varför ska allt vara lätt ?

Nä, jag får försöka hitta tillbaka dit och inte hänga upp mig på vad andra säger om mig, finns ju inte många som känner mig idag och därför så har dom ju heller ingen sanning. Undra hur många det är som känner till alla mina tårar ?

Sköt om er alla trogna läsare och kram på er.

???????

Hur ska man kunna leva ett ödmjuk liv när man aldrig levt ett ?

Hur ska man våga leva ett liv i kärlek när man aldrig levt ett ?

Hur ska man våga tro på sig själv, när man växt upp med att hört hur oduglig man är ?

Hur ska man våga lita på någon när man vet att man blir sårad ?

Varför säga sanningen när ingen vill lyssna på den ?

Här igen !!

Hej !

Har varit fullt upp i känslolivet och städ, så jag har inte hunnit med att skriva på min blogg ens, huga huga.

Har funderat på om jag verkligen vill leva själv eller inte . Jag vill gärna veta hur det känns att leva i tvåsamhet, men samtidigt vet jag inte om jag skulle våga eller orka . Jag har ju levt själv hela mitt liv och aldrig fått känna på den där mysiga varma tvåsamheten .

Mitt hjärta säger en sak och min rädsla säger en annan sak . Varför ska allt vara så svårt och komplicerat ? Varför vågar jag inte lyssna på vad hjärtat säger ? Kan hjärtat ha så fel ?

Jag vet vad jag saknar och vad mina känslor säger . Ändå är det så svårt . Ska kanske gå till ett medium och ränsa lite . Det sägs ju ge många svar .

Nä, jag går ut med mors jycke och rensar skallen lite...

Kramis

Fredag !

Hej på er alla !

Jag hade fullt upp onsdags med barna och kalas för min egna del, så jag hade inte tid att skriva något !
Men nu har jag några minuter över .

Måste bara säga att rättsväsendet i sverige börjar jag tappa förtroendet för .
Ringde i måndags till göta hovrätt för att få lite mer på benen om varför jag inte fått något prövningstillstånd . Tur jag satt ner, för dom har blandat ihop mina papper med barnas mor och tyckte att jag hade fått nästan som jag begärde. Huga huga.

I mina papper står det tydligt och klart att jag går på det socialen föreslog och barnas mor och hennes advokat hade kommit fram till det vi har nu . Så dom har blandat ihop allt och därför får jag nu inget provningstillstånd i göta hovrätt . Skrämmande att en sådan myndighet inte läser igenom ALLA papper ordentligt .

Men jag bad personen om en jättetjänst och det var att nästa papper dom får kan dom läsa igenom helt och hållet och det lova personen . Det hördes att personen ville be om ursäkt men att personen inte kunde göra det eftersom det nu stod fast i det dom kommit fram till . Kändes jätte skönt att få det här samtalet och fått en förklaring, även om det nu skrämmer mig att det får gå till på detta viset.

Hur som helst så ska vi baka lussebullar, peppakakor, knäck, jansson och köttbullar i helgen inför lusse och julen.

Kramar om er alla som vill läsa mina rader.

Måndag !!

Hej alla trogna läsare !! Tack för ert stöd !

Igår var det första addvent och jag hade INGEN ork till att göra något. Blev en dag i morgonrock och kaffe. Får ta tag i julsakerna när barna kommer hem och till helgen. Det är ju trots allt barnas högtid, om dom nu får komma hem vill säga.

Har lyssnat mycket på efter tio med Malo på kanal 4. Mycket givande program och intressant. Kom inte som en överaskning att många lever olyckligt för mig, men att det är så många var en överaskning. Undra om det kan bero på all stress och all snevriden reklam som gör detta ?

För om jag inte klär mig som alla andra är jag en som inte passar in. Tydligen ska man ta på sig kläder som är mode och som 95 % tycker är snyggt. Men om det inte känns bra på kroppen eller om jag inte tycker om det så kommer jag aldrig att ta på mig det.

Acceptera mig för den jag är istället för att försöka ändra om mig till något jag inte är. Än värre är det att inte lyssna på mig utan söker fel på mig. Jag är inte som dom flesta andra och jag har min tro på mitt liv och mina värderingar. Acceptera det istället och ge mig en chans.

Gick igenom min behandling i går. Stärkte mig en hel del. Jag blir liksom mer rädd om livet och allt runt om det. Jag gör inte fel i att hjälpa mina barn. Jag gör inte fel i att känna efter vad jag tycker om dig. Jag gör inte fel i att känna lite lycka i livet.

Jag har gjort många fel men bara ett rätt val. Mitt val är att jag själv ska styra mitt egna liv och ingen ska ta det ifrån mig igen. Jag är värd ett lyckligt liv jag också.....

Kram på er alla och mitt hjärta !!

Lördag förmidda !!

Hej igen !!

Fick besked om att HD inte tar upp mitt fall och just nu känns det rent sagt förjävligt för att vara rak. Det står tydligt och klart i socc paragrafer att barna ska ha en trygghet. Vart är den tryggheten när min dotter får ont i magen när grannen har fest eller när hon känner att det luktar alkohol.

Det som skrämmer mig är att deras mor satt på tinget och sa att hon tänker fortsätta dricka när barna är hemma. Är detta en baksida av att vara ensamstående pappa ??

På måndag ska jag kolla upp detta ordentligt, känner mig så ensam och övergiven. På något sätt måste man kunna ifrågasätta dommare och hur dom ser på tydliga paragrafer och lagar. Det är ju skrämmande detta. Har haft ett helvete sedan våren 2007 och jag ser inget slut på detta.

Kan sveriges lagar och paragrafer köras över bara för att man är pappa ??? Nu har jag sett att en mor kan göra vad som helst utan att det händer något. Är helt 100 på att om det varit tvärt om så hade detta redan varit över !!

För någon vecka sedan kom det fram att det var skadligt för barn som växer upp med alkohol . En annan sak . En läkare har också gjort en anmälan på att barnas mor lät sluddrig på rösten när hon ringde upp . Inget hände då heller.

Allvarligt så kan jag börja förstå vad vissa fäder gör när ingen lyssnar på dom. Växte upp med känslan över att vara osynlig och där är jag igen. Måste ju finnas något jag kan göra för att få ett slut på detta. Min advokat förstår inget heller, hur dommarna och HD kan blunda för allt.

Va faan händer med allt ? Är detta ett normalt liv så skiter jag snart i det ....