Hej i kylan !
Måste börja med ett citat jag hörde i veckan !
"Bättre att ta ut lyckan i förskott än att ta ut problemen i förskott. Då har man ju varit lite lycklig i alla fall."
Helt rätt även om det är hur svårt som hellst att se lite lycka ibland.
En sak jag brottas med efter min behandling är alla dessa varför !
Om man säger en sak till någon, varför har dom så svårt att ta till sig det ?
Eller varför är det så svårt att tänka på sig själv inför ett beslut ?
Hur man än vänder och vrider på saker så kommer det alltid att vara någon som kommer ikläm, varför då inte tänka på sig själv ?
Det är inget illa med att tänka på sig själv, tvärt om. Efter ett tag när man själv mår bättre så kommer ens omgivning att åka med på det bättre måendet.
Har hört några gånger att jag saknar ödmjukhet och jag inte lyssnar, men jag vet jag lyssnar och är ödmjuk. För hur skulle jag annars komma ihåg vad folk säger. Kan det kanske vara så att folk inte ser mig för den jag är idag ? Utan har sånt försvar mot den jag varit en gång i tiden ?
Hur som så jobbar jag varje dag med att förbättra mig för min skull inte för någon annans skull. Jag vill också kunna känna lycka genom mig själv, inte genom andra.
Kram på er alla och på
